Browsed by
Månad: november 2017

Nobelfest

Nobelfest

I årskurs 3 är förberedelserna inför den kommande Nobelfesten i full gång. Vi planerar tillsammans med några elever i årskurs 9, förbereder dekorationer, skriver inbjudningar och mycket annat. Bland annat läser vi på Stranden just nu två högläsningsböcker om Alfred Nobel. Vi lär oss allt om hans och familjens resa från Sverige till Ryssland, från fattigdom till lyx, från misslyckande till succé. Visste ni bland annat hans pappa Immanuel Nobel installerade Sankt Petersburgs första centralvärme? Eller att Alfreds bror Emil dog i en explosionsolycka? Eller att han blev beviljad 355 patent och grundade hela 93 företag?

Hälsningar Stranden

ATT VARA FÖRÄLDER

ATT VARA FÖRÄLDER

INBJUDAN

Under flera år har Kungsbacka kommun erbjudit föräldraskapskurser enligt Cope – metoden. Många föräldrar efterfrågar kunskap och ”verktyg” för att kunna hantera sin roll som förälder. Ny svensk forskning visar att stöd till föräldrar har god effekt, bland annat minskar stressen hos föräldrar, konflikterna i familjen minskar och relationen mellan barn och föräldrar blir bättre.

Den 22 januari startar en kurs för föräldrar till barn 3-11 år i Onsala, Galaxen. Åtta måndagar klockan 18-20. Föräldrakursen är kostnadsfri.

Anmälan och frågor, Anette Svensson 0300-83 49 03, anette.svensson@kungsbacka.se

Vad är COPE – metoden? En föräldrakurs med pedagogisk inriktning som leds av utbildade Cope instruktörer. Metoden har utarbetats av professor Charles Cunningham i Canada. Syftet med COPE kurserna är att ge föräldrar verktyg att förstå och hantera sitt barns beteende och stärkas i sitt föräldraskap. Varje tillfälle utgår ifrån videoexempel, korta filmsekvenser med olika situationer som kan uppstå i en familj. Efter videofilmen diskuterar ni i mindre grupper olika lösningar som man kan använda sig av.

Varje tillfälle avhandlar en strategi, till exempel: – Uppmärksamma det positiva – Bevara sitt lugn/Bortse från negativt beteende – Planera i förväg – Förbered övergång/Först -sedan – Effektiva uppmaningar Alla föräldrar får chansen att samtala och byta erfarenheter med varandra. För att pröva nya lösningar ges hemuppgift efter varje kurstillfälle.

Välkomna! Anette Svensson Kungsbacka kommun Kultur & Fritid/Folkhälsoenheten 0300 – 83 49 03 E-post: anette.svensson@kungsbacka.se

Åsaskolans elevhälsoplan – en stödjande struktur

Åsaskolans elevhälsoplan – en stödjande struktur

Åsaskolan har nyligen blivit klara med sin reviderade elevhälsoplan. Elevhälsoplanen har vi för att en av framgångsfaktorerna i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är att synliggöra det gemensamma uppdraget kring hälsa och lärande.

Åsaskolan bedriver ett systematiskt elevhälsoarbete som handlar om att utveckla skolans förmåga att möta elevers olika och specifika behov. Fokus ligger på anpassningar av lärmiljön och att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Ytterst handlar det om att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Elevhälsoarbete genomsyrar hela skolans verksamhet. Elevernas hälsa på samma sätt som deras kunskapsresultat behöver påverka skolans utvecklingsarbete. Då hälsa och lärande förutsätter varandra blir en god elevhälsa ett ansvar för alla i skolan.

Vi välkomnar att ni vårdnadshavare tar en stund och tittar igenom vår plan. Den innehåller många olika delar som är hjälpsamma för oss som jobbar i verksamheten men även mycket intressant att läsa i rollen som förälder

Åsaskolan, Elevhälsoplan, 2017

Hur lär man barn att läsa?

Hur lär man barn att läsa?

Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn.

Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter  – uppgiftsorientering – och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.  

Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara strukturerad, genomtänkt och innehålla ett visst mått av phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).

Att kombinera metoder ger bäst effekt

Den internationellt kände läs- och bedömningsforskaren John Hattie från Nya Zeeland menar att en lärare som använder sig av metoder som går under samlingsnamnet ”whole language” i sin nybörjarundervisning måste vara minst tio gånger så skicklig som en lärare som använder sig av phonics (ljudmetoden). De olika ”whole language”-metoderna ska inte förväxlas med den i Sverige förekommande ”helordsmetoden”.

Hattie uttrycker vidare att bäst effekt uppnås om läraren använder sig av en kombination av ordförståelse, phonics och förståelseinriktade metoder. Det senare synsättet kallas ofta för att ha en balanserad syn på läsinlärning eller interaktiv metod. Det handlar både om avkodning och om förståelse. Att avkoda texten är inte tillräckligt, eleven måste också förstå den.

I Sverige har vi av tradition främst arbetat med att ljuda fram läsningen (phonics-metoden): ”Mor är rar, far ror” (eller tvärtom, om man vill). På 1970-talet kom en ny inlärningsmetod : LTG- Läsning på talets grund. Det ledde till en debatt om de två inlärningsmetoderna.

Forskning har visat att effekterna av de två metoderna inte ger någon större skillnad i resultat för den enskilda individen. I praktiken använder lärare ofta dessa två eller flera metoder för läsinlärning, på ett interaktivt sätt som upplevs framgångsrikt. Ulrika Leimar, som skapade LTG-metoden, omarbetade den senare och menade att inom LTG måste också det bästa inom ljudmetoden tas tillvara, det vill säga ett visst mått av phonics. Detta tappas ofta bort i läsdebatten.

Kodknäckarfasen är kort

Istället för att skapa dikotomier i synsätt på läsinlärning är det viktigt att diskutera vad som är förenligt inom olika synsätt. Själva läsinlärningen (kodknäckarfasen) i barnens liv är så kort och istället borde debatten inriktas mot hur lärare hjälper sina elever att utveckla sin förståelse genom hela skoltiden. All mening med läsning är ju att förstå vad man läser! Att få flyt i läsningen är avhängande för att förstå en text (det förklarar cirka 40 procent av förståelsen), men det finns så mycket mer som behöver göras för att utveckla elevers läsförståelse.   

Svensk skola är ganska bra på att lära elever att läsa, delvis tack var den fina grund som svenska förskollärare lägger. Det visar internationella undersökningar som till exempel PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study).

Den största utmaningen för svensk skola är istället att få elever att vidareutveckla sin läsförståelse under hela skoltiden. Den internationella PISA-studien som presenterades i december 2010 visar att svenska femtonåringar har fått allt sämre kunskaper i läsförståelse under 2000-talet. Det är därför viktigt att kunskap sprids till lärare om vad som konstituerar läsförståelse och hur den bäst kan utvecklas för alla elever genom hela skoltiden, från förskolan. Detta är en stor utmaning för alla skolans lärare, oavsett vilket skolämne man undervisar i.  

 

Sammanfattning:

  • Nybörjarundervisningen ska vara strukturerad och genomtänkt samt innehålla ett visst mått av phonics (förståelse för sambandet mellan språkljud och bokstav. I princip behöver det inte råda motsättningar mellan läsläror och annan litteratur som används i klassrummet så länge läraren har en balanserad kunskapssyn på läsinlärning. De olika texterna har således olika syften. Texter som ligger över elevernas läsnivå kan med fördel diskuteras muntligt för att utveckla elevernas kognitva tankeförmåga, medan läslärorna eller andra enkla texter har sitt berättigande för de elever som fortfarande inte knäckt den skriftspråkliga koden.
  • förse eleverna med flexibla och metakognitiva strategier (metakognition= att tänka/fundera om sina egna tankeprocesser), för såväl lästeknik som förståelse. De bör bli medvetna om att olika texter läses på olika sätt. Detta handlar om att tillämpa olika lässtrategier – ett nytt begrepp som införs i den nya kursplanen i svenska.  
  • låt eleven i högre grad få utveckla sina tankar kring texter, i stället för att följa det traditionella skolmönstret: läraren frågar – eleven svarar – läraren värderar. Att fråga eleven om hur hon tänker, ger möjligheter för läraren möjligheter att leda in diskussionerna med hjälp av argumentation utifrån texten. Att diskutera skoltexter innebär således inte ”fritt tyckande”, utan både att både använda relevant bakgrundskunskap och textinformation
  • testa gärna en undervisningsmodell där eleverna ställer frågor till texten i stället för att läraren gör det. Ett enkelt exempel är att låta eleverna i par göra om rubriker till frågor i faktatexter:  ”Kan ni formulera en fråga utifrån rubriken och som ni också tror att ni får svar på?”

 ”Hur lär man barn att läsa” (skolverket) senast granskad 111003

Källa: Barbro Westlund, universitetsadjunkt i svenska och doktorand i pedagogisk bedömning, vid Stockholms universitet.

Hemkunskap årskurs 9 

Hemkunskap årskurs 9 

Idag bakade eleverna i årskurs 9 knäckebröd. Det är roligt att få ta del av hela bakningen. Hur duktiga elverna är på att följa recept, vilket ansvar de tar för städning/undanplockning och inte minst det goda resultatet. Mums! 

Brev från skolledningen

Brev från skolledningen

Hej!
Hösten är här och mer än halva terminen har gått. Vi känner oss så glada och stolta över våra elever och vår fina skola. Vi har haft en fin termin med mycket lärande och kunskapande på många olika sätt.

Terminen har haft inslag av både lärande, upplevelser och kreativitet. Både med gemensamma aktiviteter över hela skolan och på de olika skolenheterna var för sig.
Vi vill gärna belysa rastskojet. Det har utvecklats ytterligare i år, vi ser en ökning av deltagare och vid utvärderingar är eleverna oerhört positiva. Varje måndag och torsdag har vi rastskoj mellan ca 9:10-9:50. Det är väldigt populärt och många elever som deltar vid varje tillfälle.

I torsdags hade vi Halloweenjakt och det var över 100 elever som deltog. Det är fantastiskt kul och vill man veta mer om vad vi gör på rastskoj så läggs det ut information efter varje tillfälle här på bloggen.

När det gäller elevrådet för år F-3 så träffas de ca 1 gång per månad och diskuterar frågor som eleverna har med sig från sina klassråd. Vi jobbar också med positiva rundan och övar oss på att presentera oss och att prata inför grupp, samt att vara ordförande. På senaste elevrådet fick vi ett upp roligt och kreativt uppdrag, från Annika Hilmersson som vi ska jobba vidare med tills nästa tillfälle. Även elevrådet 4-6 har kommit igång med sina elevrådsmöten och jobbar nu tillsammans med Annika och Maria med frågor kring vår arbetsmiljö. Nästa vecka skall vi på elevrådstid inreda och flytta ut allt rast material till det nya förrådet. Detta hoppas vi leder till fler rastaktiviteter även för denna åldersgrupp.

Som vi berättat tidigare har idrottshallen fått en ansiktslyftning i form av nya duschutrymmen och nu är det dags att byta ut dörrar både ute och inne.
Under V.47-V.49 kommer vi att byta fönster i alla klassrum kring B-hallen.

Högstadiet fick för några veckor sedan ta del av en fantastisk föreläsning som hette Tobaksbarn. En föreläsning som handlar om hur en tobaksindustri suger ut både människor och miljön och att vad det betyder att göra valet att inte använda tobak både ur ett mänskligt och ur ett hälsoperspektiv.

Denna vecka har Åsaskolans personal fått jobba med Åsaskolans nya elevhälsoplan. En plan och ett verktyg som vi känner oss så stolta över att kunna presentera. Det finns många hjälpsamma delar i planen och vi vill varmt rekommendera er att gå in och ta del av vår elevhälsoplan. Ni hittar en länk längst ner på sidan.

Den 6 november är eleverna välkomna tillbaks efter några vilsamma dagars höstledighet och då kör vi några veckor till innan terminen är slut.
F- klassen har sin julavslutning den 20 december på kvällen och år 1- 3 har sin julavslutning den 21 december på förmiddagen. Eleverna i år 4-9 går en förlängd skoldag den 20 december och har sedan jullov, mer exakta tider kommer.

Vi vill påminna om att den 8 januari 2018 är skolan stängd då all personal har fortbildning.

Länk till elevhälsoplanen Åsaskolan, elevhälsoplan, PDF, ny

Med vänliga hälsningar Elisabeth, Fredrik, Annika och Ulrika