Elevhälsa

Elevhälsa

åsabåt

Åsaskolans handlingsplan för barn och elevhälsan 1-16 år

Utdrag ur Åsaskolans vision:
Alla elever får utvecklas efter sina förmågor
Vi har tydliga rutiner för hur återkoppling i elevärenden ska ske, vem som ansvarar för vad och vilka resurser som ska sättas in. Kommunikationen mellan pedagoger och elevhälsoteamet är snabb och tydlig. Alla elever på Åsaskolan ges därmed möjlighet att utvecklas efter vars och ens bästa förmåga – för att lära, för att lyckas, för att trivas och för att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.

Inledning
Handlingsplanen beskriver elevhälsoarbetet på Åsaskolan. Dokumentet är en översiktsplan som kompletteras med övriga elevvårdande lokala arbetsplaner t.ex.
likabehandlingsplan, krisplan m.fl. Handlingsplanen utvärderas och en ny upprättas under vecka 40 varje år. I slutet av vårterminen utvärderar arbetslagen elevhälsoarbetet.

Elevhälsa
På Åsaskolan prioriterar vi den förebyggande barn- och elevhälsan. Allt barn- och elevhälsoarbete utgår från det friska och fungerande dvs. ett salutogent tänkande samt ett systemteoretiskt och lösningsfokuserat förhållningssätt.
Elevhälsoarbetet börjar i klassrummet av den personal som träffar barnen/eleverna dagligen. Vi tittar på lärandemiljön, dvs. det som finns utanför eleven: pedagoger, klasskamrater, klassrummet och utemiljön. Denna måste analyseras först. Vi anser att elevhälsa är allas åtgärder som gynnar en god lärandemiljö och att detta leder till en god hälsa.

Skolans arbete med barnet/eleven utgår från ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till alla faktorer som påverkar elevens skolsituation. Barn- och elevhälsans uppdrag är att förhindra att svårigheter uppstår, vara stödjande och utmanande.
Närhet i beslut och handling ska vara utmärkande för barn- och elevhälsoarbetet.
All personal ska alltid prioritera elevhälsoaspekterna i sin verksamhet utifrån ett
helhetstänkande för att främja en god lärande- och arbetsmiljö för barnen/eleverna.

Målsättning
De nationella och skolans lokala styrdokument utgör mål för förskolans och skolans barn- och elevhälsa. Målsättningen ska vara densamma för förskolan/skolan som helhet, d v s. att främja lärandet, att överföra och gestalta de grundläggande värdena, samt i samarbete med hemmen främja barnens och elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare.

Barn- och elevhälsoarbetet ska utgå ifrån ett helhetstänkande med inriktning på:
– att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje barn/elev
– att skapa möjligheter för varje elevs lärande, utveckling och uppmärksamma samt sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven enligt Läroplanen
– att förebygga och uppmärksamma skolrelaterade svårigheter i ett tidigt skede

Dokumentation
Allt arbete i barn- och elevhälsan ska dokumenteras.
Sekretessbelagd information förvaras i skolans låsta arkiv.
Organisation
Det primära ansvaret för barn- och elevhälsoarbetet har personalen, som dagligen arbetar närmast barnen/eleverna.
Vårdnadshavarna är förskolans och skolans främsta samarbetspartner i barn- och
elevhälsoarbetet. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet.
Rektor /Förskolechef
Rektor/Förskolechef har ansvar för barn- och elevhälsan samt skolans resultat och har därför inom givna ramar och utifrån skollagen ett särskilt ansvar för:
– att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolan/skolans handlingsplan för barn- och elevhälsan årligen
– att kontakt upprättas mellan förskola/skola och hem, om barnet/eleven hamnar i svårigheter i förskolan/skolan
– att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att barnen/eleverna får det stöd som de är i behov av

Rektor/Förskolechef ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och elevhälsoarbetet. I rektors uppdrag ligger det att vidmakthålla barn- och elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom Åsaskolan. Detta gäller även inom den egna förvaltningen och i kontakter med andra förvaltningar i syfte att få ett hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och kompetenser fungerar inom barn- och elevhälsan kan rektor få väl genomarbetade underlag för beslut som t ex rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser, fördelning av resurser och personalens behov av kompetensutveckling mm.

Arbetslag
Varje pedagog har en viktig roll i barn- och elevhälsoarbetet. Det är deras uppgift att uppmärksamma enskilda barn, elever och gruppers behov.

På Åsaskolan är barn- och elevhälsoarbetet en naturlig del i pedagogens och arbetslagens ansvarsområde och det skall genomsyra det vardagliga arbetet.
Grundtanken med barn- och elevhälsoarbetet på Åsaskolan är att så mycket som möjligt av det barn- och elevstödjande arbetet utförs av pedagogerna i arbetslaget. I arbetslaget sker de vardagspedagogiska diskussionerna kring barn och elever samt barn- och elevgrupper. Analyser som inte kräver en omfördelning av skolans resurser eller inblandning av personal utanför arbetslaget kan initieras och åtgärdas av enskild pedagog tillsammans med arbetslaget.
Pedagogens uppgift är att kartlägga och initiera stödåtgärder eventuellt i samråd med speciallärare/specialpedagog. (Allmänt stöd)
Är det behov av ytterligare insatser än det allmänna stödet ska ansökan göras till EHT och rektor. Åtgärdsprogram ska upprättas om eleven riskerar att ej nå kunskapskraven för årskurs 3, 6 och 9. Dessa ska följas upp kontinuerligt.
Barn- och elevhälsoteam
Åsaskolans barn- och elevhälsoteam arbetar förebyggande, stödjande och utmanande i de barn- och elevärenden där en vidare arbetsinsats behövs utifrån flera olika professioner. Barn- och elevhälsoarbetet leds och sammankallas av rektor.

I barn- och elevhälsoteamet (EHT) ingår:
Rektor
Skolkurator
Skolsköterska
Skolpsykolog
Specialpedagog
Speciallärare

Följande medverkar vid behov:
Logoped
Studie och yrkesvägledare (SYV)
Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
Habiliteringen
Skolläkare

Barn- och elevärenden som aktualiseras på ett barn- och elevhälsoteamsmöte är de ärenden som inte bedöms kunna lösas i arbetslaget. Barn- och elevhälsoteamet har möte varje vecka för att arbeta förebyggande på skol-, grupp- och individnivå.

Psykologens uppdrag
Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om grupper och grupputveckling, kunskap om ledarskap och ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling.

Psykologen verkar på tre nivåer:

Individnivå: Enskilda barn, familjer och enskilda pedagoger.
Psykologen erbjuder råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar i skolrelaterade frågor. Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som underlag till att anpassa och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet. Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser.

Gruppnivå: Elevgrupp, arbetslag.
Psykologen erbjuder psykologisk handledning, konsultation och rådgivning till personal och ledare. Psykologen erbjuder utveckling av elevgrupp och arbetslag.

Organisationsnivå: Övergripande skolfrågor som t.ex. skolans organisation, förändringsarbete, skolledning m.m.
Psykologen kan delta i förändringsarbete, utbilda personal, verka som samtalspartner till skolledning samt arbeta med organisations- och verksamhetsutveckling. Psykologen deltar också i barn- och elevhälsoarbete.

Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå.

Skolsköterskans uppdrag
Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet, som samhället riktar mot barn och ungdomar. Skolhälsovården skall även i fortsättningen bedrivas som en egen verksamhetsdel inom elevhälsan. Skolhälsovården regleras förutom av skollagen av bland annat hälso- och sjukvårdslagen samt Patientdatalagen.

Skolhälsovården innefattas av den strängare sekretessen och tystnadsplikten. Mål och innehåll styrs av socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet.
Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan vid hälsosamtal, vaccination samt kontroll av tillväxt, syn och hörsel. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv.
Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på skolan. Detta arbete sker genom insatser på skol-, grupp- och individnivå.
En viktig förutsättning för skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma väl fungerande samarbete inom skolan, med elever/föräldrar, med sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst.
Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovården på barnhälsovården.

Skolläkarens uppdrag
Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, föräldrar och personal. Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang.

Kurators uppdrag
Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och övriga verksamma i förskolan/skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv. Kurator verkar på individ- grupp och organisationsnivå. Kurator har tystnadsplikt.

Kurator har kunskaper kring det sociala sammanhanget runt människan, relationer och kommunikationer. Kurator verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kurators främsta verktyg är samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och dess föräldrar för att lotsa dem mot en välfungerande skolgång och ett bättre mående.

Kurator fungerar som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och bidrar till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling.

Kurator erbjuder råd- och stödsamtal till föräldrar och barn och kan vid behov hänvisa vidare till övriga funktioner i samhället.

Kurator ger konsultation till skolpersonal och arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och deras olika levnadsvillkor.
Specialpedagogens uppdrag
Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och har stor del i förändringsarbete och skolutveckling. Detta för att förskola/skola ska få stöd i att arbeta förebyggande, förbättra och förändra arbetsmetoder och arbetssätt, på organisations-, grupp- och individnivå i syfte att utveckla goda lärmiljöer. Är delaktig vid övergångar till och uppföljning av ny verksamhet för att ta vara på tidigare erfarenheter av enskilda barn/elever.

Specialpedagogen kan arbeta med handledning, kartläggning, utredning, observation, uppföljning och utvärdering. Den specialpedagogiska kompetensen i barn- och elevhälsan har som uppgift att omsätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser.

Speciallärarens uppdrag
Specialläraren ger stöd för individer och grupper i behov av särskilda utbildningsinsatser med specialisering mot språk-, läs- och skrivutveckling, matematikutveckling eller utvecklingsstörning. Specialläraren kan vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare för pedagoger utifrån sin specialisering.

Specialläraren medverkar i ett förebyggande arbete och i att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialläraren kan arbeta med undervisning, utredning, observation, uppföljning och utvärdering.

Logopedens uppdrag
Logopeden får sina uppdrag genom samverkan med elevhälsoteamet. Arbetet sker ofta i form av konsultation och handledning till arbetslag samt i vissa fall till föräldrar om det finns behov av det.

– arbetar företrädesvis med barn/elever som har grundläggande kommunikativa svårigheter, avvikande eller försenad språk- eller talutveckling, otydlig artikulation eller munmotoriska svårigheter, röstrubbningar, stamning eller skenande tal.

– medverkar till fortbildning i syfte att skapa en kreativ språkmiljö.

– stöttar och stimulerar barn/elever som har försenat eller avvikande tal, språk och kommunikation.

EHT- elevhälsoteam
Elevhälsoteamet är en mötesplats för samordning av arbets- och resursfördelning i barn- och elevärenden.
Syftet med EHT är att utifrån olika kompetenser få en helhets- och samsyn. Detta för att få en bättre beredskap att ta hand om barns/elevers olika förutsättningar och därmed kunna erbjuda rätt stöd till barnet/eleven vid rätt tillfälle.
Elevhälsoteamet arbetar förebyggande genom att arbeta med kartläggning, utredning, dokumentation och uppföljning på skol-, grupp- och individnivå.

Framtidsmöte
Framtidsmöte är ett beslutsfattande möte som rör enskild elev. Till mötet kallar rektor
vårdnadshavare, mentor och annan berörd personal. Eleven medverkar när det anses lämpligt.
Mötet dokumenteras i ett Framtids-protokoll och undertecknas av rektor, vårdnadshavare, elev och mentor. Elevens mentor ansvarar för att delge aktuell mötesinformation till annan berörd skolpersonal.
Kopior av mötesprotokoll lämnas till berörda och originalet arkiveras på skolan.

Arbetsgången vid elevärenden
1. Pedagogen ser att eleven är i svårigheter och ställer sig frågan; Vad/hur kan jag säga, bemöta och/eller göra för att stödja eleven? Om man inte kommer till rätta med elevens svårigheter går man vidare i arbetsgången.
2. Arbetslaget: Pedagogen lyfter elevens svårigheter i arbetslaget, samråd kan också ske med speciallärare. Utvärdering sker efter överenskommen tid. Om man inte kommer till rätta med elevens svårigheter går man vidare i arbetsgången.
3. Ansökan om samarbete med EHT görs på särskild blankett (finns i denna plan). Ärendet lämnas till skolsköterskan efter att läraren talat med vårdnadshavare och elev. Någon form av underlag/analys måste alltid finnas med.
4. Ärendet lyfts på EHT-möte. Möten äger rum kontinuerligt under läsåret. Ärendet bör vara EHT tillhanda senast veckan före mötet.
5. Ärendet återkopplas till berörda, av elevhälsan utsedd person. Återkoppling ska ske personligen genom ett möte. Finns det behov av att initiera kontakt med samverkanspartner utanför skolan, beslutas detta av EHT.

Externa resurser
Vid behov kontaktar utsedd person av elevhälsan aktuell verksamhet utanför skolan t.ex Primärvården, Habiliteringen (HAB), Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) och Individ- och familjeomsorgen (IFO).

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *